We try to obey / Vi gör så gott vi kan

I have to continue to write, it is the only way to get my voice heard. People has been isolated so long by now, most of us have developed routines with TV-series and small energy naps. I have a feeling I disturb when l make a spontaneous phone call. I am convinced it is not only because I am boring. We all are so isolated nothing happens around us, we don’t have any news to talk about. What did we speak about before the pandemic? We didn’t have any more to tell than we have now. Or have we? I try to remind myself what subject we spoke about, was it really news every time or some other important things had happened? Yes I speak about times gone by.  

This morning we were going to the the real estate agent for the last meeting after our house has been sold. But got a message she wanted to postpone till tomorrow. Even if she mixed up the days, we finally found a time for a new appointment. A whole day with an empty  schedule. And nothing to talk about. But I laughed a while at her confusion. Old people like us use to mix the days but not young like she.       

Decided to call my sister in law, to check up what day she thought it is. I can always trust her, she have Friday all week. After that we can laugh because of the possibility is less than 15% she is right. But she continue to insist it is Friday. I complained about the fact people had forgotten to small talk nowadays. We spoke about the lack of subject to discuss. Suddenly l heard a biiip in my phone, someone tries to reach me. By accident l swapped the call to the one who called.  My sister sat with her silent phone and wondered what happened. It isn’t any courtesy to abandon the first contact but it was what happened. She sent a SMS and asked after a while if l fainted, gave me bad conscience. Well. the second caller and l spoke about a forthcoming celebration, and how to organise it during times like this. This smalltalk lasted one  hour. Afterwards l connected to the first one l by accident left. And the morning became afternoon. 

A letter for my froggyfriend was on my schedule for the day. Started it and another call asked for attention, a new acquaintance by phone for me, there half an hour just passed by. When l finished the letter to froggy, l received two videos which made me laugh. A way to keep us alive too. 

This was fun. I complain we don’t talk anymore meanwhile l speak at least three hours via phone  and  WhatsApp. 

So what do we learn from this? Don’t forget the small talk. And sing so your tongue will stay in good shape. Whistling can be a good idea too if your company allows it. 

This about keeping common sense alive. 

Lunchtime we spoke what authorities about healthcare recommended us to do. Husband remembered an old recommendation many years ago. We were supposed to eat 6-8 slices of bread every day. And my husband had read somewhere we nowadays were supposed to eat five times a day. He quoted one of the most famous authors of Sweden’s, August Strindberg who said: Man’s primary task is to stay alive. 

We both agreed we have really tried to do so last ten month. Have had it as our primary task. Most days we sit five times around table for food and coffee. Five times a day 365 days a year makes onethousandeighthundredtwentyfive times per year. Makes onehundredfourtysixthousand meals for my husband by now. But the tables has changed during times. No one can accuse us not following the confinements our government tell us to do. 

Here is Swedish 

Jag måste fortsätta skriva, det är det enda sättet att få min röst hörd.  Människor har isolerats så länge nu, de flesta av oss har utvecklat rutiner med TV-serier och små energinappar.  Jag känner att jag stör när jag ringer ett spontant telefonsamtal.  Jag är övertygad om att det inte bara är för att jag är tråkig.  Vi är alla så isolerade inget händer runt oss, vi har inga nyheter att prata om.  Vad pratade vi om före pandemin?  Vi hade inte mer att berätta än nu.  Eller hade vi det?  Jag försöker påminna mig själv om vilket ämne vi pratade om, var det verkligen nyheter varje gång eller några andra viktiga saker hade hänt?  Ja, jag talar om förflutna tider.

 I morse skulle vi till fastighetsmäklaren för det sista mötet efter att vårt hus har sålts.  Men fick ett meddelande som hon ville skjuta upp till imorgon.  Även om hon blandade ihop dagarna hittade vi äntligen en tid för ett nytt möte.  En hel dag med ett tomt schema.  Och inget att prata om.  Men jag skrattade ett tag av hennes förvirring.  Gamla människor som vi brukar blanda ihop dagarna men inte unga som hon.

 Beslutade att ringa till min svägerska för att kontrollera vilken dag hon trodde det var.  Jag kan alltid lita på henne, hon har fredag ??hela veckan.  Efter det kan vi skratta på grund av möjligheten är mindre än 15% har hon rätt.  Men hon fortsätter att insistera på att det är fredag.  Jag klagade över det faktum att folk har glömt att småprata nuförtiden.  Vi talade om bristen på ämne att diskutera.  Plötsligt hörde jag en biiip i min telefon, någon försöker nå mig.  Av misstag bytte jag samtalet till den som ringde upp.  Min svägerska satt med sin tysta telefon och undrade vad som hände.  Det är inte artigt att överge den första kontakten, men det var vad som hände.  Hon skickade ett SMS och frågade efter ett tag om jag svimmade, och gav mig dåligt samvete.  Väl.  den andra uppringaren och jag talade om en kommande fest och hur man organiserar den under innevarande tider.  Denna småprat varade i en timme.  Därefter kopplade jag till den första jag av misstag lämnade.  Och morgonen blev eftermiddag.

 Ett brev till min froggyfriend stod på mitt schema för dagen.  Startade det och ett nytt samtal bad om uppmärksamhet, en ny bekant via telefon för mig, det gick bara en halvtimme.  När jag avslutade brevet till froggy fick jag två videor som fick mig att skratta.  Ett sätt att hålla oss vid liv också.

 Det här var kul.  Jag klagar på att vi inte pratar längre under tiden jag pratar minst tre timmar via telefon och WhatsApp.

 Så vad lär vi oss av detta?  Glöm inte småpratet.  Och sjung så att din tunga kommer att hålla sig i god form.  Vissling kan också vara en bra idé om ditt sällskap tillåter det.

 Det handlar om att hålla sunt förnuft vid liv.

 Vid lunchtid talade vi om vad myndigheter om vård rekommenderade oss att göra.  Maken kom ihåg en gammal rekommendation för många år sedan.  Vi skulle äta 6-8 skivor bröd varje dag.  Och min man hade läst någonstans att vi numera skulle äta fem gånger om dagen.  Han citerade en av Sveriges mest kända författare, August Strindberg, som sa: Människans primära uppgift är att hålla sig vid liv.

 Vi var båda överens om att vi verkligen har försökt göra det sista tio månaderna.  Har haft det som vår primära uppgift.  De flesta dagar sitter vi fem gånger runt bordet för mat och kaffe.  Fem gånger om dagen 365 dagar om året gör det ettusenåttahundratjugofem gånger per år.  Gör etthundrafyrtiosju tusen måltider för min man nu.  Men borden har förändrats under tiderna.  Ingen kan anklaga oss för att inte följa de rekommendationer som vår regering säger att vi ska göra.